Det bästa i veckan

 

Värst vad Bloggblad kommit igång igen, tänker kanske någon. Men faktum är att jag börjar bli lite trött på facebook, det är alltför mycket reklam som slinker igenom och ser ut som om det vore ett inlägg... och alltför många tävlingar där vänner klickat och gillat och delat - allt för att göra reklam för firman där man kan vinna något om man gör så. Dessutom blir jag lite less på alla youtubeklipp och alla fantastiska små hundar och katter och kaniner som gör saker och som delas stup i ett av ganska många.

På bloggen får jag vara lite mer ifred - jag klickar och läser där jag vill - och inga filmsnuttar drar igång utan att jag bett om det. Numera har jag ganska få läsare, men det struntar jag i. Jag har faktiskt planerat att utnyttja en firma där man kan få sin egen blogg i bokform. Alltså, inte för att sälja, utan för att spara för framtiden till barn och barnbarn. Ett ex... eller möjligen två så att de får var sin.

 

Det bästa i veckan, kan man tävla med hos Elisabet i Halland, och redan när jag gick i den nyanlagda parken intill Strömmen i Norrköping igår, efter att ha hämtat ut biljett till kvällens begivenhet, kände jag att det här - det är (var) veckans bästa. Tätt följt av andra trevligheter dagarna före.

 

 

Norrköpings konserthus, De Geerhallen, i motljus. Jag står och fotar i en minipark, där finns en stor kastanj och några soffor, något mer får inte plats. Minnesbilden av när jag var i förskoleåldern och satt där med mamma och mormor, kom så stark som ett foto - inte helt svartvitt som jag brukar minns i - för i handen har jag en nyinköpt rosa hårborste i plast, med inbyggd spegel. Den var jag så lycklig över, och jag tyckte att det var onödigt att sitta på ett så tråkigt ställe och titta ut på fabrikerna medan mormor malde på om alla släktingar som jobbat på de olika väverierna i byggnaderna man ser till höger - fast inte på bilden... Att vara hos mormor var aldrig roligt. Hon tyckte inte om barn, och pratade oavbrutet med mamma, som inte fick en sekund över för sin uttråkade dotter.

Kvällens begivenhet var finalkonserten i den internationella sång/opera/tävlingen, där efter fyra tävlingsdagar, de bästa unga sångarna i världen skulle utses. Fem fina priser, plus publikens pris. Det måste ha varit svårt att välja, juryn överlade i nästan en hel timme... I mina öron lät allihop som vinnare, fast jag älskar sopranröster, så jag hade tre damer som vinnare. Det blev en av dem...

Jag har inga problem med att göra saker ensam, men just att gå på konsert med mingel i pausen, och att hitta p-plats... oftast långt in i det gamla tomma industrilandskapet på en mörk rivningstomt... näe... det tar emot. Men jag hade nog en parkeringsängel med mig igår, för jag hittade en precis nära, där det normalt alltid är fullt. Naturligtvis hittade en hel del bekanta att småprata med i pausen också.